Dagens whisky den 13/12 är:

Port Dundas

Region: Lowlands
Ålder: 27 år
Styrka: 60,0 %, fatstyrka
Fat: Hogshead singelfat
Buteljerare: Signatory

Doft

Santaa Luciiaa… trettonde december, Lucia, sen eftermiddag och jag är fortfarande nykter… Förbannade pandemi! Det här skulle ju vara min ursäkt för att inte beskriva en Grain och nu är det kört… ☹ Jaja, dags att bita i det sura äpplet.

Första sniffen och… den var ju inte så tokig… lite snabblim och något fruktigt. Ingen antydan av den sliskiga vanilj- och äppel-sötman som ofta tar över grainwhiskies och gör det omöjligt att svälja. Doften är intensiv på grund av alkoholhalten, så man får dofta lite försiktigt. Efter ett tag glider limmet in i bakgrunden och istället tar en blomrabatt över utrymmet. Jag kan inte identifiera blommorna för att… ja, jag vet inget om blommor. Dem blommor är det.

Det är lika bra att ta i vattnet, för jag verkar inte komma längre. Jag tar i ganska rejäl skvätt och får fram lite fruktiga dofter, såsom banan, päron och citron.

Smak

Den är lite söt, men inte kväljande. Det smakar en svag honung, melon och banan.

Med vattnet hittar jag kryddor, som muskotnöt och ingefära som kompletterar eksmaken. Salt också.

Eftersmaken är inte speciellt lång, men inte osympatisk. Den håller samma karaktär som smaken med vatten.

Avslutningsvis

OK, inte mycket har ändrat sig, jag är fortfarande inget fan av grainwhisky och det beror inte på råvarorna, de är likadana som för maltwhisky. Skillnaden ligger i tillverkningen, den högre tillåtna alkoholhalten innebär att man lämnar smakämnen på bordet, och det är just dessa smakämnen som gör whisky till världens mest fascinerande dryck för mig.

Med det sagt, betyder det inte att några av er gillar mildheten som en grain erbjuder och jag kan inte säga annat än att den här var klart hyfsad.

Port Dundas destilleriet grundades faktiskt redan 1811 och har alltid producerat grainwhisky. Det var väldigt framgångsrikt och med tiden blev det störst av alla. Som mest producerade man 39 miljoner liter råsprit årligen som sedan användes i Diageos olika blendeds som Johnnie Walker, J&B, Bell’s, Black & White, Vat 69, Haig and White Horse.

År 2010 bestämde sig ägaren Diageo att producera sitt blask annorstädes och lade ner destilleriet. Synd att man inte väntade lite till och lät det fylla tvåhundra år…

Om du vill ha mer fakta, behöver du inhandla Malt Whisky Yearbook 2021, kanske redan på vår nästa provning.

Slàinte!

Martin