Dagens whisky den 4/12  är:

Höstsonatens Trea

Region: Speyside
Ålder: 18 år
Styrka: 45,2 %, fatstyrka
Fat: Sherry Butt singelfat, 607 flaskor
Buteljerare: Wernamo Whiskyvänner

Doft

Ljung, blåbärsris och en aning cider. Med tiden tar sötman en större plats och frukterna likaså. Låt dig inte lockas till att hälla i vatten idag, den här såsen vill inte ha det. Stäng istället till glaset med ena handen och värm med den andra, så uppnår du liknande effekt.

Då kan du även njuta av de färska dadlarna som badar glatt och passionsfrukten som kikar fram i bakgrunden och funderar på om den vill vara med och leka.

Smak

Här finns en underbar oljig kvalitet som jag verkligen älskar. Torrheten är väldigt framträdande från första klunken, det hänger lite läder på väggen och en trälåda med frukter i hörnet. Det borde finnas lite plommon och körsbär, men jag har svårt att hitta frukter med kärna. Istället känner jag mogna krusbär och blåbär utan någon större sötma. Såsen går verkligen åt det torra hållet, men utan att vara bitter. Jag gillar den.

Eftersmaken är kort med en antydan av grapefrukt.

Avslutningsvis

Ni som är medlemmar vet att Wernamo Whiskyvänner köper fat och buteljerar själva. Självklart föredrar vi fat som vi vet allt om, men ibland får man ett erbjudande på något som är så intressant att man får göra vissa avkall.

Det gällde i högsta grad detta fat. 18 år gammalt, Sherry Butt singelfat för vettiga pengar och dessutom god. Baksidan i det här fallet var att vi inte fick någon som helst information om innehållet, annat än att den kommer från Speyside. Den går under benämningen Blended malt, men sanningen är att den är spoonad, dvs. man har tillfört en tesked malt från ett annat destilleri för att göra den blended. Det har naturligtvis ingen påverkan på smaken, men det visar på hur lång destillerierna går för att få sin vilja igenom.

Tyvärr är det i stort sett omöjligt att smaka sig fram till varifrån den härstammar pga. sherryfatet och säljaren vill inte säga nåt, eftersom de är rädda att visa sina kontakter.

Sherryfatet ger intressanta effekter, men tar samtidigt bort mycket av originaliteten i whiskyn. Vi kan i alla fall fastställa följande:

1. Fatet är inget first fill. 18 år borde då gett mer färg och smak av sherryn än denna fått. Jag misstänker t.o.m. third fill i det här fallet.
2. Fatet har varit jävligt törstigt. Att efter 18 dryga år ha gått ner till endast 45,2 % ABV är verkligen törstigt. Desto intressantare att det inte givit tillbaka på nåt annat, färg eller smak. Fat brukar inte bara ta.
3. Whiskyn är väldigt lättdrucken. Den är ganska komplex i smaken, men torrheten är inte överväldigande och sötman som finns där växer hela tiden, vilket gjorde den till en no-brainer för oss i höstsonat-serien.

Wernamo Whiskyvänner buteljerar två serier. Den ena är våra vanliga numrerade buteljeringar och där buteljerar vi endast vad vi anser vara exceptionell kvalitet. Den andra serien är Höstsonaten och där accepterar vi lite brister i såsen. Den måste dock vara prisvärd, annars får den inte vara med och leka.

Vad är bristen i HS3 undrar du? Den tål inte att vattnas, då den tappar fort sin skärpa. Hade det inte varit för det, så… 😊

Slàinte!

Martin