Dagens whisky den 20/12 är:
Strathisla
Region: Speyside
Ålder: 19 år
Styrka: 54,9 %
Fat: Bourbon Hogshead singelfat, 254 flaskor
Buteljerare: Cadenhead OB
Doft
Marmelad av blandade röda bär är det första som möter mig. Därefter kommer de färska persikorna och päronen tillsammans med en skål vaniljpudding. Det finns något av tuggummidoft som inte är osympatisk.
Med vatten kommer det lite hö och något lite plastigt, men också mera frukter.
Smak
Första lilla klunken är som en liten smekning av en hemmagjord citronfudge, en sån som bara smälter i munnen. Annars har den faktiskt lite bett, men det känns inte otrevligt
Med vatten förändrar den sig dramatiskt. Den blir mycket mera lättillgänglig och de fantastiska frukterna får nu ta plats på ett helt annat sätt. Det är ljusa frukter, äpplen och päron och… äng, det är en lite blyg whisky, men jag gillar den skarpt.
Eftersmaken är ganska kort och väldigt välbalanserad. Sötman har funnits där igenom hela upplevelsen, men den har hållit sig i bakgrunden och varit nästan omärklig. Ingen bitterhet och kanske lite vaniljglass tiill frukten… 😊
Avslutningsvis
Hörni, leta upp några bilder på destilleriet och beundra hur vackert det är… och betänk då att som singelmaltare är det nästan obefintligt.
Det byggdes redan 1786 och fick då namnet Milltown, fast snart nog byter man till Milton. Inte förrän 1870 får destilleriet namnet Strathisla, men 1890 byter man tillbaka till Milton.
1942 får man en ny majoritetsägare, Jay Pomeroy. Tyvärr visar det sig väldigt snart att han har förvärvat sin andel via ett flertal bedrägerier, för vilka han åker i finkan och destilleriet går i KK.
1950, på exekutiv auktion, köper Chivas Brothers destilleriet för £71 000 och döper snabbt om det till – Strathisla!
1970 börjar man att även producera en starkt rökig historia som får namnet Craigduff, men det slutar man med ganska snart. Idag har man en kapacitet på nästan 2,5 miljoner liter råsprit per år.
Och där är det slut med de spännande detaljerna om dagens destilleri. Sorry… inte alla har en fantastisk historia att dela. Det enda mysteriet som återstår är… Varför är destilleriet så förbaskat vackert? Borde man inte utnyttja det?
Slàinte!
Martin