Caol Ila
-
-
- Region: Islay
- Ålder: 11 år
- Styrka: 58 %
- Fat: Singel Koval fat
- Buteljerare: Flickenschild
Doft
Det är nästan löjligt vad klassisk den är i doften! En lätt medicinal rök med sälta och… vänta, nu börjar det hända saker… visst ligger det en bal med tobaksblad lite vid sidan om och den där röken… är det från en grill…? Jag tror att det är en torrubbad lammstek som ligger på, ganska långt ifrån färdig
En droppe vatten – den verkar inte behöva vatten förresten – tar fram en mera intensiv rök från malten och det medicinala förstärks också.
Smak
Initialt är den kraftigt metallisk och det följs snart nog upp med en träsmak, intill gränsen till kork. Den verkar vara ganska fri från bismaker, jag antar att det är det högkvalitativa bourbonfatet som ansvara för det. Intressant är hur lite vanilj det finns och den i stort sett totala avsaknaden av äpplen.
En minimal droppe vatten avslöjar skokräm och nu blir tobakssmaken ganska intensiv. Det är bra tobak, ingen cigarettdynga. Även med vatten finns de i stort sett ingen frukt och nötter i den här såsen.
Eftersmaken är kort, torr och metallisk med en antydan av örter.
Slutsats
Först av allt – vem vet allt, eller nåt om Koval fat? Tills nyligen var det definitivt inte jag, men det har jag ändrat på nu.
Koval faten kommer från Koval destilleriet i Chicago som grundades 2008 av Robert and Sonat Birnecker. De bestämde sig för att avsluta sina studier i förtid för att istället producera sprit. Steget är kanske inte är så stort i USA, där mesta tiden på college och universitet ändå tillbringas i spritångor.
Man producerar Bourbon och Grain Whiskey och alla faten man lagrar på är på 30 gallon, dvs ca. 113 liter. Dessutom är alla faten noggrant numrerade och man håller utförlig bok om vad fatet innehållit, hur det har behandlats, m.m. Därför är dessa fat både speciella och eftertraktade.
1846 grundade Hector Henderson destilleriet som på många sätt stått ut som extraordinärt sedan dess. Inget annat Islay destilleri har till exempel gått igenom så grundläggande ombyggnader som Caol Ila. För att det inte skulle vara någon tvekan, raserade man hela destilleriet 1972 och byggde helt nytt från grunden.
För Caol Ila är detta inget konstigt, man har många gånger genom historien varit först med olika produktionsmetoder. Man var först med skal och rör kondensorer, man var först med ångvärme osv.
Idag har man en kapacitet på 6,5 miljoner liter råsprit per år och man är med det den största producenten på Islay. Man har också, sedan 1999, experimenterat med en orökig variant som då och då dyker upp på marknaden i små mängder.
Sedan 2022 har man ytterligare en stor ändring, då den lilla sketna butiken byttes ut mot ett imponerande nytt besökscenter. Det var en del av Diageos projekt ”Four Corners of Scotland”, som skulle lysa på de fyra stöttepelarna av Johnnie Walker, nämligen Caol Ila, Glenkinchie, Cardhu och Clynelish. Det lustiga är att Clynelish är en exakt kopia av Caol Ila.
Det är faktiskt så att 90 % av produktionen används i blends och då främst Johnnie Walker, Bell’s, White Horse, Scottish Leader och Black Bottle.
-