Dagens whisky den 6/12 är:

Bårelegs Battle Axe

Region: Islay
Ålder: NAS år
Styrka: 55,7 %
Fat: Refill Bourbonfat
Buteljerare: Islay boys OB

Doft

Den börjar som en Islay whisky gärna gör, med en lätt metallisk rökig mälta, men mycket fort kommer det helt andra dofter. Röken som virvlar upp från den lilla lägerelden är ren, likaså askan jag känner. Jag märker att det ligger en hård karamell och väntar på mig och bredvid den ligger lite frukter. Lustigt, det är lätt övermogna äpplen och lite omogna persikor, med del lilla syrligheten.

Det är klart att den ska ha lite vatten, eller…? Jo, det behöver den. Efter några droppa (eller, det blev faktiskt en rejäl skvätt) blir rökigheten avsevärt rökigare och nu märker jag den lilla klicken röd marmelad på ett fat, fast jag är inte säker om det är jordgubb eller hallon. Träkol och hö virvlar också runt och lite färsk fänkål.

Smak

Grillröken ligger tungt, fast det finns även gott om jod i smaken. Kanderat päron, mald peppar och lite citrusfrukter.

Med vatten kommer den rökiga malten mera till sin rätt och även så pepparn. Den är oljig i smaken.

Eftersmaken är i min mening ganska lång för att vara en ung whisky. Kokade päron och en skön rökighet blandas med en trevlig maritim, nästan umami effekt.

Avslutningsvis

Visst är det kul med de unga Lagavulin som dyker upp med jämna mellanrum i oberoende buteljerares flaskor? För det här är nämligen en Lagavulin och en mycket trevlig sådan.

Destilleriet byggdes 1816 av John Johnston och som ni ser på året, var man väldigt tidigt ute med att bli legala. John drev destilleriet i nio år och bestämde sig sedan för att köpa det intilliggande destilleriet Ardmore. Ardmore, tänker du, ligger inte det i Highlands? Det är ett annat destilleri, det på Islay låg som närmaste granne.

Hursomhelst, efter köpet driver John dem med rimlig framgång ända fram till hans död 1836. Då logs båda destillerierna ihop och gick sedan vidare under namnet Lagavulin. Samtidigt passade man på att sälja till Alexander Graham, en vin & whisky dealer från Glasgow.

1867 händer det spännande grejer, nämligen att familjen Mackie köper destilleriet och börjar med att rekonstruera det.

1878 anställer man Peter Mackie, som sedermera, 1890, skapar White Horse. Efter att han gjort detta, ger han sig på sitt livs stora mål: att köpa Laphroaig destilleriet! Han hade nämligen i flera år varit agent för Laffe och nu ville han äga det. Ägarna var däremot inte övertygade, de tyckte att Peter ställde Laphroaig whiskyn i andra ledet efter Lagavulin och istället för att sälja, rev man upp agent-avtalet. Detta gjorde Peter förbannad och resten av sitt aktiva whiskyliv försökte han att knäcka dem.

1908 fick han den geniala idén att bygga ett nytt destilleri på Lagavulins område och börja producera en Laphroaig kopia. Och vi vet ju alla hur sådana försök brukar gå…

Det nya destilleriet hette Malt Mill och var faktiskt aktivt fram till 1962, då det lades ner. Än idag är den whiskyn lite grann den heliga graalen för whiskyälskare och ingen vet riktigt om det finns mer sås från destilleriet. Om du besöker Lagavulin, får du åtminstone se en flaska av Malt Mill newmake. 😊

För närvarande är Lagavulin nummer två på Islay, klart efter Laffe och tätt före Bowmore.

Slàinte!

Martin