Dagens whisky den 14/12 är:

Ett hemligt Islay destilleri (Stoisha)

Region: Islay
Ålder: 7 år
Styrka: 52,6 %
Fat: Hogshead singelfat, men bara 150 flaskor
Buteljerare: Whisky-Doris OB

Doft

Doften av rökt fläsk är väldigt mumsig och de mogna frukterna som följer verkar vara väldigt söta, eller kan det vara honungen som verkar gömma sig nånstans runt hörnet?

Ett par droppar vatten avslöjar en frisk havsbris och milda örter och framhäver grillens rök. En komplex och mycket njutbar doft.

Smak

Smaken bekräftar doften, det är sött , fruktigt och ganska kraftigt rökigt.

Med lite vatten förstärks åter det maritima och sältan verkar ta en plats mitt emellan röken och sötman.

Eftersmaken är ganska lång och värmande, men presenterar inga nyheter. Rök, sötma och en längtan efter mer sås.

Avslutningsvis

OK, ett hemligt destilleri, fast vi vet att det är en Stoisha, alltså vet vi att det är en Bunnahabhain. Anledningen är att destilleriet vill sälja fat, fast inte under eget namn, för det ska bara de tjäna pengar på. Så man producerar en sås som får ett udda namn och på sätt ”skyddar” man varumärket. Den här whiskyn är en av de rökigaste man producerar och ofta nog experimenterar man med faten. I vårt fall, eller rättare sagt Whisky-Doris’ fal, har man gått på en klassisk linje och det är jag väl ganska glad för. WD buteljerade och sålde den här i samband med sitt 20-årsfirande.

Bunnahabhain destilleriet grundades 1881 under benämningen ”The Islay Distillery Company” av bröderna Greenlees som hade ett slott i Bordeaux som förebild. Byggnationen var faktiskt inte färdig förrän 1893. Man hade dessförinnan hunnit slå sig ihop med Glenrothes – Glenlivet och blev då ”The Highland Distilleries Co.” Man byggde ut i 1963, men sedan lade man temporärt ner produktionen fram till 1983. Destilleriet hade ändå större tur än Port Ellen, som ju lades ner definitivt samma år.

Efter ytterligare ombyggnader började man åter producera whisky 2001. Två år senare köpte Burn Stewart Distillers upp Bunnahabhain, bara för att kort därefter själva bli uppköpta av ett företag i Trinidad, CL Financial Ltd. Inte luktar det skatteplanering, eller? Företaget ifråga kontrollerar bland annat även Tobermory och Deanston.

Det är också det Islay destilleri som varit minst tillgängligt för oss glada och ack så törstiga fans. Det ändrades 2021 då man, efter att ha väntat ut Covid, äntligen öppnade ett ordentligt besökscenter. En klar uppgradering från den ynkliga shopen man hade innan dess.

95 % av produktionen går till blended industrin, då främst till Black Bottle och Famous Grouse. Bunnahabhain var länge kända som det enda destilleriet på Islay som producerar orökig whisky, men det har de ju verkligen ändrat på senare år!

Slàinte!

Martin