Dagens whisky den 19/12 är:

Craigellachie

Region: Speyside
Ålder: 10 år
Styrka: 60 %
Fat: Sherry Butt singelfat
Buteljerare: Elixir Distilleries OB

Doft

En rik doft av ekvirke kommer mot mig som en stor kram från farmor, djup och varm. Den följs omedelbart av frukter, skalade Nashipäron, apelsiner med en extra knuff av rivet apelsinskal och gula persikor. Jag kollar än en gång för säkerhets skull och ja, den här lilla såsen är 60 %. Fast jag tycker att den är fantastiskt mild i doften. Nåväl nu ska den bada.

Några droppar vatten och nu kommer det fram lite hö och en mera markerad söt fruktos.  Nu dyker det upp, väldigt överraskande, en plastisk doft. Den är inte osympatisk och lite svår att beskriva, eftersom det nu, med vatten, dyker upp ännu tydligare fruktdofter. Jag hittar dock inga fikon, körsbär och andra typiska dofter från sherrylagrad sås, så jag antar att fatet är ett refill.

Smak

OK, så om den var väldigt mild i doften trots sin höga alkoholhalt, så märks den desto mer i smaken. Efter den första lilla chocken märker jag att den är påtagligt oljig. Ganska torr i smaken är den också, med peppar och det plastiga från doften dyker åter upp nu.

Jag har i vatten i omgångar, ganska mycket faktiskt till slut. Nu är dagens whisky sympatiskt söt och fruktig med bara lite bittra trätoner. Bränt socker verkar vara huvudanledningen till sötman, fast kanske en lite släng av skogshonung också?

Eftersmaken är medellång och lite överraskande. Träsmaken hänger med, fast utan bitterhet och kalla mig för tokig, men visst finns det lite råa tobaksplantor där?

Avslutningsvis

Craigellachie är ett av de stora destillerierna i Skottland. Bara inte i presentationen av singelmalt. Det byggdes 1890, mitt i den stora whiskyboomen som rådde i Skottland vid slutet av det nittonde århundradet. Dess uppgift – leverera singelmalt till blendedindustrin. Detta gjordes med stor framgång. Genom åren har destilleriet genomgått lite ägarbyten, men dess totala mening med livet har aldrig ändrats.

Nuvarande ägaren John Dewar & sons t.ex. är stora operatörer på whiskymarknaden. De äger fem destillerier och producerar sammanlagt 21 miljoner liter råsprit årligen. Fast de säljer ”bara” 2,7 miljoner flaskor per år. Resten slukas hungrigt av företages egna blends och då främst Dewar’s White Label.

Destilleriet producerar 4,3 miljoner liter råsprit per år och gissa vad – det verkar som att moderföretaget börjar vakna till på singelmaltfronten! Företagets fem destillerier har börjat presentera en ganska bred flora av buteljeringar och man kan väl bäst beskriva det som att Dewar letar efter sin nisch på marknaden. Låt os hoppas att de hittar den. Dagens whisky visar att om man fått tag i lite intressantare fat och tillåtit den ligga längre så finns det enorm potential här. Jag har svårt att glömma oljigheten som jag älskar så…

Slàinte!

Martin