Dagens whisky den 9/12 är:

Glenallachie

Region: Speyside
Ålder: 10 år
Styrka: 54,5 %, fatstyrka
Fat: Port Pipe singelfat
Buteljerare: Destilleriet

Doft

Ännu en fruktbomb, det verkar vara lite grann av ett tema i år… Först och främst får vi här en härlig påminnelse om sommaren med en fantastisk jordgubbsdoft. Småländska gubbar förstås, de enda riktiga… 😉 Men de följs fort av både hallon och persikor, eller kanske aprikoser.

I med en jävligt försiktig skvätt vatten, i mitt fall två droppar. Jag hoppas att ni alla försett er med pipetter från provningarna, världens bästa whiskyverktyg. Det finns en liten syrlighet, som av en inte riktigt mogen ananas och dessutom, högst förvånande en liten slinga av rök. Den är dock så svag, att det även kan vara en rest av min sammanstötning med Covid… får se vad ni tycker.

Smak

Den här lilla godingen har en krämig och lite oljig konsistens som jag bara älskar! Frukterna dansar rumba bak på min tunga och alkoholen värmer som en eldkorg… faktiskt lite för mycket, så det är lika bra att bada den lite grann.

Som ni såg här ovan, tog jag i två droppar vatten, och det var kanske OK för doften, men inte för smaken. Kom igen Martin, offra dig och… i med två till! Smärtan river i min kropp, men jag tar det som en man för att servera er den fulla upplevelsen… (det är genant, men jag kunde inte låta bli att kvida vid de sista två dropparna… 😊) Eken tar nu mer plats, fast på ett bra sätt. Den är nu mera torr och bara en gnutta metallisk.

Eftersmaken är mellanlång och fortfarande präglad av jordgubbar och dessutom en viss bitterhet som säkerligen kommer från portvinsfatet.

Avslutningsvis

Jag ska vara ärlig, jag skulle inte klagat om den här hade några fler år på nacken, men den smakar ändå mognare än den är och träet har visserligen påverkat, men inte övertagit. Enligt mig är den en riktigt rolig bekantskap

Så till destilleriet. Det var en gång en arkitekt som hette William Delmé Evans. 1960 samarbetade han med Mackinlay Mcpherson och återuppväckte Jura från de döda. Där var han så utmärkande, att han senare, 1967, fick i uppdrag att bli pappa till Glenallachie.

Han hittade den perfekta platsen att bygga destilleriet på, i Aberlour och därefter kom det enorma arbetet att rita och bygga alla byggnaderna. När han kommit så långt, tänkte han: ”Varför sluta nu? Jag fortsätter och designar all utrustning också!”

Eftersom ingen satte stopp för den token, kunde så förverkliga sin livslånga dröm, nämligen att bygga ett gravitetsmatat destilleri! Mackmyra byggde ett sådant för några år sedan, så om ni vill veta mer om hur de funkar, kan ni kolla på deras hemsida

Om du ändå vill ha ännu mer fakta, behöver du inhandla Malt Whisky Yearbook 2021, kanske redan på vår nästa provning i januari.

Slàinte!

Martin