Jag är uppväxt på landet och bor där även nu.
Dansbandsmusiken har blivit i ropet igen genom TV:s Dansbandskampen.
För 40-år sedan fanns de små dansbanorna som Fiskartorpet i Rydaholm och Pärlan i Kållestad och Cupolen i Värnamo samt Tyrolen utanför Alvesta.
Till dansband som The Streaplers, Matz Bladhs, Thorleifs och Flamingokvintetten som alla är kvar, från förr till nu.
Det var en träffpunkt för lantisarna och den så kallade okultiverade musiken fick genom dansen sin närhet till det andra könet genom att hålla om i heta tryckare.
Men spriten var ingen högklassig sort, det var bara ett sätt att komma igång och bli av med sin blyghet att bjuda upp.
Tänk att nu dricka den vattenskadade brännvin special eller silver rom med Coca Cola eller en halvtaskig whisky som Vat 69.
Men då var det på parkeringen eller på vägen dit och singel malt, vad var det?
Ett antal år längre fram skulle man åka till Tyskland och handla billig sprit och sitta i en buss i många timmar.
Kommer ihåg en gång när jag chartrat en buss och vi var drygt 30 personer, från en tidig morgon till sena natten hem i bussen.
Med det inköpta billiga vinet i bagaget till den nu intetsägande Statesman, till detta ett billigt öl som kallades Hansa.
En av resenärerna hade förlorat sin billiga öl och ringde de övriga och undrade var den tagit vägen på småtimmarna och en hade sina på cykelns pakethållare och dånade rakt i ett taggtrådstängsel.
Men den där singel malten hade vi inte fått smak på än och dansbandsmusiken hade fått en paus.
Nu har det gått 40 år och dansbandsmusiken har fått ett nytt uppsving genom TV och Dansbandskampen.
Och nu är det inte lantisarna utan det är skivbolagen i huvudstaden som tillsammans med journalisterna drar det framåt som en innedrog på lördagarnas TV kväll.
Stockholmarna har fått för sig att dansband är inne och att det aldrig har varit så stort som nu.
Men de har noll koll, för de nu jättepopulära Larz Kristerz med sin kostymering, deras föregångare såg vi redan på 70-talet och musiken är densamma, fast nu kallas det kult. För mej är det nostalgi.
För dansbanden är cirkeln sluten och en ny våg är på gång.
Spritvalet däremot är bättre nu än förr.
Whiskyn har fått en riktig status och aldrig varit så stor som nu.
Det heter singel malt och är för många livets njutning.
Och varje kväll sneglar man på kalendern, vad ska Martin överraska med nu?
Slainte!
Christer Andersson